Ska bara...

Rom sägs vara den eviga staden och det är inte så svårt att förstå tycker jag. Var man än går så finns det alltid något mer att titta på. Jag ska bara se det här, jag ska titta på den där... Var jag än tar mig för att titta på en idrottsyta så finns det alltid något annat att titta på också. Igår blev mitt "ska bara" Zaha Hadids MAXXI (Museo nazionale delle arti del XXI secolo) i Flaminia-kvarteren bara ett stenkast från där jag bor. Det italienska kulurministeriet beslöt 1998 att bygga ett nationellt museum för samtidskonst och arkitektur. Arkitekttävlingen vanns av den engelsk-irakiska arkitekten Zaha Hadid och byggnaderna uppfördes mellan 2002-2007 och museet invigdes i maj 2010. Betongbyggnaden, med tre plan på sammanlagt 27.000 m², upptar ett kvarter och har ett böljande utseende med många böjda väggar och ett antal inomhusramper. En fasad från de tidigare militärkaserner, som låg på området, har sparats. Som ni förstår så insuper jag all inspiration jag bara kommer åt!



När man inte trodde att det kunde bli varmare så blev det det... Idag kom jag på mig själv med att leta efter skugga när jag var ute och kollade idrottsytor och det tycker jag är ett tecken om något på att man har vant sig vid värmen och inte känner att man "bara måste passa på"! Idag kom temperaturen upp i 22 grader plus att det var strålande sol. I Sverige skulle man ligga på stranden och bada vid sådana temperaturer, här ser man fortfarande italienare i dunjacka. Som ni kanske förstår så njuter jag verkligen och känner mig privilegierad som har fått möjlighet att vara här.

Idag tog jag mig till förorten Rebibbia som mest är känt för sitt fängelse. Förorten ligger i de nordöstra delarna av Rom längs med Via Tiburtina och byggdes till stor del under 1920-talet. I Rebibbia tittade jag på tre idrottsplatser samt en ritning över en anläggning som var under konstruktion.

På väg tillbaka mot centrum igen stannade jag vid Piazza Bologna och besökte troligtvis en av de finaste idrottsanläggningar jag sett. Det var en tennisanläggning och visserligen var den privat, men den var så fint placerad i stadsstrukturen och efter de befintliga förhållandena på platsen. Troligtvis var den dessutom mer välskött än alla andra parkanläggningar tillsammans som jag hittills sett i Italien...