Sommaren med Funkia

Praktikperioden har nu nått sitt slut och jag borde vara stressad över vad jag ska göra här näst. Men liksom många andra saker jag borde vara stressad över, så känner jag mig mer stressad av det faktum att jag inte är stressad fast jag borde. Dock upplever jag ett visst påslag när jag funderar på hur jag vill avsluta mina 2 sista år i utbildningen.

I somras jobbade jag med supergulliga Malin. Hon var då nyanställd trädgårdsmästare på Funkia och älskade att jobba utomhus och att gå upp tidigt. Jag lärde mig mycket av Malin. Bl.a. att det finns lika många ”rätt” sätt att göra saker på som det finns kunniga i branschen. Lärde mig att uppskatta tidiga morgnar, insåg att jag trivs otroligt bra med att arbeta utomhus, att dåligt väder inte alls tar knäcken på mig och att anläggningsarbetet fodrar en hel del kreativ problemlösning (my favorite cup of tea).

Jag jobbade med henne halva tiden och var på kontoret med de andra under resten av dagarna.  Att jobba simultant med anläggning och projektering är något jag starkt rekommenderar alla som planerar en framtid i branschen.  Varför? Jo, av samma anledning som husarkitekter skulle må bra av lite erfarenhet i byggsvängen.  - Dom där j---a arkitekterna fattar ju’nte att nån ska kunna bygga sk---n också… hörde jag i fikarummet när jag jobbade som målare på 90-talet.  Nu vimlar det inte av arkitektkontor som även anlägger själva. Det är nog bara Funkia som gör det i Sthlm vad jag känner till.

Min plan med praktiken var att få en större förståelse för vad arbetet som landskapsarkitekt går ut på samt att få en ide om vad jag ska satsa mina två sista år på.  Jag har fått en god inblick i yrket, men vad jag vill göra av de två sista åren är om inte ännu mer oklart. Jag vacklar mellan att avsluta där jag började, på mysiga Bergen Arkitektskole i Norge, -då dere lager arkitektur må dere utgå fra tre ting: landskap, landskap å landskap!.. Kanske ska jag fortsätta traggla mig in på en landskapsarkitektmaster på SLU, men då kan jag behöva gå en extratermin har de sagt. …Eller så utbildar jag mig till Trädgårdsmästare rätt och slätt. Det är i alla fall klart att jag är på rätt spår och det känns otroligt bra. Det här är något jag vill arbeta med utan tvekan!

Tusen tack för att jag fick lära känna er. Ni är sannerligen ett härligt gäng. Tack Moa som alltid släppte arbetet för att hjälpa mig när jag körde fast (det gjorde iofs alla, men hon fanns oftast närmast). Tack till Emma, Frida och Jimmy som såg till att jag fick kött på benen. Det har varit enormt lärorikt för mig.

Vi ses igen om inte allt för länge.

/Richard Sjöström