29 mars, 2011

Ska bara...

Rom sägs vara den eviga staden och det är inte så svårt att förstå tycker jag. Var man än går så finns det alltid något mer att titta på. Jag ska bara se det här, jag ska titta på den där... Var jag än tar mig för att titta på en idrottsyta så finns det alltid något annat att titta på också. Igår blev mitt "ska bara" Zaha Hadids MAXXI (Museo nazionale delle arti del XXI secolo) i Flaminia-kvarteren bara ett stenkast från där jag bor. Det italienska kulurministeriet beslöt 1998 att bygga ett nationellt museum för samtidskonst och arkitektur. Arkitekttävlingen vanns av den engelsk-irakiska arkitekten Zaha Hadid och byggnaderna uppfördes mellan 2002-2007 och museet invigdes i maj 2010. Betongbyggnaden, med tre plan på sammanlagt 27.000 m², upptar ett kvarter och har ett böljande utseende med många böjda väggar och ett antal inomhusramper. En fasad från de tidigare militärkaserner, som låg på området, har sparats. Som ni förstår så insuper jag all inspiration jag bara kommer åt!



När man inte trodde att det kunde bli varmare så blev det det... Idag kom jag på mig själv med att leta efter skugga när jag var ute och kollade idrottsytor och det tycker jag är ett tecken om något på att man har vant sig vid värmen och inte känner att man "bara måste passa på"! Idag kom temperaturen upp i 22 grader plus att det var strålande sol. I Sverige skulle man ligga på stranden och bada vid sådana temperaturer, här ser man fortfarande italienare i dunjacka. Som ni kanske förstår så njuter jag verkligen och känner mig privilegierad som har fått möjlighet att vara här.

Idag tog jag mig till förorten Rebibbia som mest är känt för sitt fängelse. Förorten ligger i de nordöstra delarna av Rom längs med Via Tiburtina och byggdes till stor del under 1920-talet. I Rebibbia tittade jag på tre idrottsplatser samt en ritning över en anläggning som var under konstruktion.

På väg tillbaka mot centrum igen stannade jag vid Piazza Bologna och besökte troligtvis en av de finaste idrottsanläggningar jag sett. Det var en tennisanläggning och visserligen var den privat, men den var så fint placerad i stadsstrukturen och efter de befintliga förhållandena på platsen. Troligtvis var den dessutom mer välskött än alla andra parkanläggningar tillsammans som jag hittills sett i Italien...

27 mars, 2011

Marknader, plataner och påven!

Idag är det sommarvärme i Rom! Det har varit på tok för varmt att traska runt i t-shirt, jeans och gympadojjor men det gör inget när det är så underbart väder. Idag blev det därmed också shorts-premiär på löprundan i Villa Borghese, härligt! De senaste dagarna har jag haft besök av en gammal kursare och vi har varvat turistande med besök på idrottsplatser. Vi besökte en hel del intressanta områden som jag berättar mer om någon annan dag.

Imorse begav jag mig mot Trastevere och marknaden Porta Portese som är öppen varje söndag. På Porta Portese kan man hitta det mesta (kläder, skor, väskor, böcker, köksredskap, dvd-filmer mm) längs en 1,5 km lång gata. En del bra saker men också mycket krimskrams och efter en stund tröttnade jag och gick över till Testaccio och Roma Farmers Market vilket passade mig bättre.

Efter en stund där begav jag mig till ett av dagens mål - en idrottsplats i Testaccio. Trodde jag iallafall... Det visade sig att man schaktat ur platsen och grävt ner en massa ledningar vilket får mig att misstänka att det ska byggas hus där istället. Trist, men tyvärr verklighet i städer där marken är dyr.


Istället gick jag över gatan till den protestantiska kyrkogården där Cestius pyramid finns och där bl a den brittiske poeten John Keats ligger begravd. Pyramiden är gravplats för Caius Cestius Epulo och byggdes ca 12 f Kr och enligt en inskription på ena sidan ska bygget ha tagit 330 dagar. Från början var pyramiden fristående men byggdes sedan in i de sk. aurelianska murarna.

Därefter begav jag mig tvärs över stan för att titta på en annan idrottsyta som inte heller var en yta för idrott. Det var en stor yta som på kartan såg ut som en fotbollsplan men väl där var det en asfalterad parkeringsyta/ödetomt. Nu ska jag istället skriva lite och sedan äta middag och prata om Roms översiktsplan med en kunnig svensk forskare här på institutet!


Efter de misslyckade idrottsytorna idag så gläder jag mig åt att platanerna nu har slagit ut, inte fullt men inom några dagar kommer det att vara alldeles grönt längs Tibern och många gator och piazzor här i Rom! Förutom detta så har jag också sett påven idag. På min promenad till Trastevere i förmiddags blev jag helt plötsligt stoppad vid en korsning av poliser. Alla var tvungna att stå stilla och efter några minuter börjar man ju undra vad det är som är så viktigt att man inte får gå vidare längs gatan. En liten stund senare kommer en poliseskort i full fart från Vatikanen och ingen mindre än påven och alla hans kardinaler svischade förbi oss. Väldigt märkligt tyckte jag när jag kollade på klockan - jag trodde han hade annat för sig kl 10 en söndag.

22 mars, 2011

Fika time!

Nu har vi uppdaterat inredningen i fika/myshörnan här på kontoret. Idag invigdes denna med fika.

21 mars, 2011

En ny stjärna!


Vi blev förra veckan en mer här på kontoret då Johan Krikström började hos oss. Vi är alla glada och välkomnar Johan till Funkia. Det känns riktigt kul att vi blir fler. Som ni kanske sett så är Johanna ute på vift. Roligt att du bloggar så mycket Johanna men lite avis blir vi allt. Vi skulle fått oss en sådan där härlig italiensk lunch här med på kontoret.

20 mars, 2011

En dag i idrottens tecken


Idag har det verkligen varit en dag i idrottens tecken! Dagen började med en löprunda i Villa Borghese innan jag begav mig ner på stan för att titta på Roma Maratona. Det var med andra Roms 17:e marathon idag på "tutte le strade" och det var ultimat väder för ett långlopp - 15 grader och molnigt med en sol som tittade fram då och då. Jag tycker alltid att det är lika fascinerande att se hur städer blir till stora arenor vid sådana här tillfällen. Vägar stängs av för trafik, invånarna beger sig ut på gatorna och står och hejar (på italienska Vai, vai, vai!) och alla är glada! Idrotten har verkligen en unik förmåga att ena människor, likaväl som den kan dela ibland...

Efter att ha följt loppet från Piazza del Popolo, Piazza di Spagna, Fontana di Trevi så begav jag mig bort till Colosseum där målgången var. Snacka om effektiv sightseeing-tur för löparna, om de nu hann titta så mycket utefter vägen. Från Colosseum begav jag mig sedan vidare för att titta på fem idrottsytor. Alla var tyvärr inte möjliga att ta sig in på men jag fick ändå sett några bra studieobjekt så nu ska jag sätta mig ner och skriva efter dagens alla intryck!


18 mars, 2011

Utflykt till Pontinska träsken



Idag tog jag ledigt från stadens idrottsytor och begav på mig på heldagsutflykt med Svenska Institutet till Pontinska träsken. Guide för dagen var författaren Antonio Penacchi som 2010 fick Premio Strega för romanen Canale Mussolini som handlar om just detta område.



Pontinska träsken (italienska Paludi Pontine) var tidigare en våtmark i regionen Lazio, som sträckte sig sydost om Rom från Cisterna till Terracina. Området var c:a 45 km långt och 10-18 km brett och upptog en yta av 750 km². Mot havet är det begränsat av sanddyner och i öster av Volskerbergens kalkkedjor och genom området löper Via Appia. Vid ett flertal tillfällen har man försökt att torrlägga träsken för att utrota malarian som plågade området, samt för att erhålla mer jordbruksmark. Under Mussolinis styre på 1920- och 30-talen lyckades man dika ut träsken och fem nya städer anlades på marken - Littoria (omdöpt till Latina 1946), Sabaudia, Pontinia, Aprilia och Pomezia.




Städerna är arkitektoniskt intressanta eftersom de innehåller en stor samling av fascistiska byggnader. Ett problematiskt kulturarv kan man tycka men man kan se arkitekturen på flera håll i Italien än idag, och på något sätt lyckas man förhålla sig väl till den här. Kanske är det just för att den är så välrepresenterad och viktig som en påminnelse om en tid som har varit.






Förutom att dagen bjöd på en intressant arkitektur- och landskapsupplevelse så bjöd den även på en fantastisk lunch (endast antipasti på bilden) och ett besök vid havet! Imorgon bär det av för ännu en utflykt - då till Napoli och Pompei.

17 mars, 2011

Växtbädd à la Italien

För alla er som undrat hur man bygger upp växtbäddar här i Italien så har jag svaret nu. Man tager vad man haver tydligen. Ord känns överflödiga...

16 mars, 2011

Tanti auguri Italia!


Imorgon firar Italien 150 år som nation och här i Rom firas det hela kvällen, och en bra bit in på natten. Notte Tricolore är ett evenemang där bl a stadens alla museum har gratis inträde och håller öppet extra länge. Jag och några andra från institutet tänkte trotsa ösregnet (jag har redan blivit genomblöt en gång idag och precis hunnit torka upp) och bege oss ner till Ara Pacis snart. Ara Pacis är ett altare som restes av senaten efter Augustus seger i Spanien som inledde en period av fred. Dagens Ara Pacis är en rekonstruktion, där originaldelar infogats. Altaret pryds av mästerligt utförda reliefer, som bl a framställer scener ur Roms historia. Byggnaden som idag omger och skyddar altaret från omgivande miljö är ritad av arkitekten Richard Meier och väl värt ett besök för den som kommer till Rom.

Att Italien är en så ung nation är det många som inte känner till, men det förklarar en del av de problem som finns i Italien - inte minst de politiska. För ett tag sedan läste jag en intressant artikel i DN om detta och för den som är intresserad av att läsa mer om detta kan man göra det på länken nedan:

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/landet-som-icke-ar?rm

15 mars, 2011

Landskapsarkitekt på vift!

Precis som rubriken antyder så är jag i Rom där jag ska spendera de närmaste 3 veckorna. Jag är i den eviga staden som stipendiat genom Svenska Institutet för att genomföra en studie om idrottsplatser i Roms urbana landskap. Det är fantastiskt att få möjlighet att förena så många intressen på en och samma gång! Det blir mycket arkitektur, idrott, italienska och inte minst sagt god mat!

Det är riktigt varmt i Rom nu tycker jag som frusen nordbo, alla är dock inte benägna att hålla med mig eftersom många romare fortfarande går runt i dunjacka medan jag gått utan jacka idag. Men vid 20 grader och strålande solsken tycker iallafall jag att det är dags att hänga in dunjackan i garderoben. Eftersom värmen har kommit till Rom nu så lär det fullkomligt explodera i grönska de närmaste veckorna, något som jag verkligen ser fram emot. När jag kom hit i söndags möttes jag av Prunusar i full blom, härligt! I stadens stora park Villa Borghese har man planterat Prunus i grupper nära vintergröna lignoser där de kommer fram otroligt fint så här innan lövträden har slagit ut. Man har också använt Prunus som gatuträd på vissa ställen i Rom, kolla in bilderna nedan!

Arrividerci!



Paris s'invente

Under perioder har växthuseffekten och effekten av ökad medeltemperatur på planeten diskuterats flitigt i media. Denna temperaturökning kommer att ha stor påverkan på vårt stadslandskap med bland annat varmare klimat och förhöjda vattennivåer. Nu var det länge sedan jag i vart fall hörde något om dessa viktiga frågor i media. Därför blev jag glatt överraskad när jag under en snabbvisit i Paris under helgen som var sprang på denna lilla utställning i Parc de Bercy. Utställningen bygger på ett framtidsscenario om ett Paris med en medeltemperatur som är +2 grader över den vi har idag. Här kommer lite inspirerande små bilder med idéer på hur det går att förbättra stadslandskapet och klimatet för stadens invånare. Before and after.





Hela utställningen går att se på

http://www.etalors.eu/site/

07 mars, 2011

Vad gör en landskapsarkitekt på fritiden?

Vinterns höjdpunkt är avklarad, nio mil mellan Sälen och Mora. Med skidor under fötterna och stavar i händerna avverkade jag sträckan på knappa sex timmar. Det är ju ingen racerfart jmfr. med vad det tar att köra sträckan med bil, men man hinner tänka desto mer... Varför gör jag det här?, aldrig mera osv. Samtidigt kom jag ihåg ordspråket som är skrivet vid målportiken i Mora - I fädrens spår för framtidens segrar. Vem tänker på framtiden i spåret, när det är NUET som gäller; att ta mig fram till nästa vätskekontroll och att ta mig fram till nästa kilometerstolpe.
Det härliga i kråksången är att väl i mål, så glömmer jag bort plågorna och ett välbehag infinner sig - Jag gjorde det igen och det var lika kul som senast.
Största vinsterna med denna höjdpunkt är ju vinterns alla fina skidturer jag åkt innan Vasaloppet och att det är inga problem att fylla sin fritid...